Tors 10 feb 2022 Forna glansdagar

Som Ni märkt tycker jag om att fantisera om livet i och kring den gamla Prästgårdskvarnen för sisådär 100 år sedan. Då var Edvin och Bina ett strävsamt och driftigt mjölnarpar och förverkligade några av sina drömmar om en bättre framtid för sig och barnen.
Såhär ungefär såg det ut i mitten av 1920-talet, när Edvin fick en ide'. Vore det inte möjligt att bygga på en tredje våning och sätta in maskiner för att mala finmjöl? - Det har ju gått bra di siste åren och nog skulle det ge mer klirr i hushållskassan om fruarna i och kring Knäred kunde få malt till sötebröét me´ - tänkte Edvin, där han slet med att rensa vattenfåran in till kvarnen.
Virket till bygget hade han redan pratat med Jens i Gunnarsbygget om. Jens var aldrig oäven, så där fick Edvin hugga några träd och få klyvt i sågen hemmave´. - På söndag efter gudstjänsten ska jag höra me Teofil i Svenshult och Gustav på Spången om di kan avvara sina drängar för o hjälpa me´- funderar Edvin, som sett att di pajkarna är starka och välväxta och nyktra till och med på helgerna.
Och inte skulle det skämma om kvarnen blev lite högre?
Edvin sätter rensekroken åt sidan och går in till Bina för att berätta om sina planer. - Det är då en välsignelse me ett rejält fruntimmer - tänker Edvin, när kaffedoften i det lilla kvarnköket möter honom i dörrren. Bina har satt fram de sista veteskorporna och nu när kon mjölkar igen har de råd med en gräddskvätt i kaffet. Medan de samtalar lågmält om framtidsdrömmar och bister verklighet hänger Edvins storväst till tork framför spisen.
Eftermiddagssskymningen faller sakta och snart är ännu en arbetsdag till ända.
De första korten är från Tore Brogårdhs böcker. Övriga har vi själva tagit.
Lisbeth

Kommentera här: