Tors 22 aug 2024 På en stenhäll i Krokån en sensommardag

Skolorna har börjat, semestern är slut för de flesta och i Krokåforsens vilda vatten syns inga stojande barn och ungdomar. Det är då jag vadar ut till den flata klipphällen med kaffetermos och en god bok under armen, brer ut mitt badlakan och intar ryggläge.
På den blå himlen glider molntussar förbi, i blickfånget har jag dåtidens livaktiga mötesplats. För ett sekel sedan hördes kvarnremmarnas vinande och från sågen kom det omisskänsliga ljudet av sågklingan, som sakta arbetade sig igenom timret.
Allt blandades med hästarnas frustande och ropen " Se upp" när sågare Sven och hans son Karl rullade stockarna över till sågbordet.
Tidigt fick sonen Karl hjälpa sin far i sågen, den som Kalle sedan drev vidare fram till sin död 1979.
Kalla vintermorgnar, isiga stockar .... arbetsmiljö och skyddsombud....vad är det för nåt?
De här redskapen hanterades med stor styrka och skicklighet
Nog behöver vi idag påminnas om de, som byggde välfärdens Sverige.
Kalle sågare -
Måtte deras slit och outtröttlighet aldrig glömmas! Kanske kan den återuppbyggda gamla sågen bli en påminnelse!
Kaffet är uppdrucket, boken har jag inte öppnat.....sakta glider jag ner i det ljumma vattnet....ett sista dopp innan det är tid att vandra utmed Krokådalen hemåt.
Lisbeth

Kommentera här: